KRÖNIKA Klimathysterin har inte avtagit, trots att FN:s prognoser om uppvärmning, minskning av isarna och höjda havsnivåer varit fel. Istället har den tilltagit. Och som vanligt efter år av propaganda stämmer politikerkåren in i kören och rabblar upp domedagsprofetiorna de lärt sig av gammelmedia. Detta leder till problem av framförallt tre slag; ett gigantiskt slöseri med våra begränsade resurser, ökad skattebörda för vanligt folk (se Bensinupproret) och inte minst att folk blundar för de riktiga miljöproblemen, för de finns.

När jag gick i högstadiet var jag, tro det eller ej, väldigt bekymrad över skövlingen av regnskogen. Jag var engagerad till den grad att min dåvarande lärare tog med mig på en miljökonferens. Men mitt intresse att motverka massinvandringen, som jag hade redan på mellanstadiet om inte tidigare, var viktigare så det blev som bekant den vägen. Min oro för skövlingen finns dock kvar än idag.

Men om den hör vi knappt någonting längre trots att skövlingen – utifrån en global miljö (regnskogen kallas ju jordens lungor av en anledning), ett vetenskapligt perspektiv (mediciner, forskning med mera utifrån den naturrikedom som där finns) och inte minst egenvärdet i naturen med alla dess fantastiska växter och djur – är extremt viktig att stoppa. Men härom är det alltså närmast helt tyst.

Faktum är att den “globala uppvärmningen” orsakar ännu mer skövling när stora landarealer av regnskog används för att odla “biobränslen” som gammelmedia lurat folk och politiker ska rädda klimatet. Eller när träflis från Amazonas skeppas till “bio-kraftvärmeverket” KVV8 som bland annat ägs av Stockholms stad.

Detta är ett reellt, konkret och allvarligt miljöproblem som hamnar i skymundan när våra lättlurade politiker lägger alla resurser på “global uppvärmning”. Nuförtiden används dock mest ordet “klimatförändringar”, ett ännu mer diffust ord. Troligen har etablissemanget bytt värdeord för att någon uppvärmning relaterad till mänsklig aktivitet inte påvisats.

Men regnskogen är bara en del av de problem som i stort ignoreras. Utfiskning och förstörelse av korallrev är en annan.

Enligt en uppgift från 2015 är bara fyra procent av jordens hav skyddade marina reservat (MPA) men en ännu mindre andel, omkring en halv procent, har riktigt skydd, så kallat “no take”, vilket innebär att inga naturresurser får extraheras.

Utöver det har vi utrotningen av djurarter som pågår runt om i världen, utsläpp av giftiga kemikalier, plast och avfall i mark och vatten, industriellt saltvatten som riskerar att förstöra grundvatten, utarmningen av jordbruksmark och en rad andra problem.

Dessa miljöproblem är till sin natur lokala, men finns överallt i världen och är på så sätt också ett globalt problem.

Vilka förändringar hade vi kunnat åstadkomma om fokus från politiker och media istället varit på dessa problem? Om vi istället för att lägga otaliga miljarder, kanske rentav biljarder, på en diffus och högst oklar “klimatförändring” hade lagt motsvarande resurser på att bevara regnskogen? På att hjälpa länder att finansiera marina naturreservat? På att skydda utrotningshotade djurarter?

Det finns en uppsjö av åtgärder som vi hade kunnat genomföra världen över med tanke på de enorma resurser och påtryckningar som lagts ner under åren på “klimatförändringarna”. Jag är övertygad om att sådana åtgärder hade kunnat göra en avgörande och verklig skillnad för djur och natur runtom i världen om man hade fokuserat på de lokala, reella, konkreta och akuta problem som många djurarter och ekosystem står inför.

Istället gjorde vänsterliberalerna som vanligt allt fel och använde ett mer eller mindre falskt, eller åtminstone grovt överdrivet, miljöproblem som en ursäkt för att implementera sin vänsterliberala agenda med mer skatter och påbud.