➤ DEBATT Är verkligen varje människa utbytbar? Kan man ersätta två biologiska småbarnsföräldrar med dagispersonal eller styvföräldrar? Kan man byta ut Ronaldo eller Leo Messi mot två svenska division 3-fotbollsspelare, eller kan man på några decennier byta ut ett lands etniska befolkning mot folk från diametralt motsatta kulturer utan att förvänta sig en förändring?

Självklart inte säger det sunda förnuftet, som tyvärr har fått ge vika för de postmoderna teorierna och den politisk korrektheten som nuförtiden genomsyrar debattklimatet i många västerländska länder. En kvasivetenskap som hävdar att empiriska sanningar inte existerar framför allt för att dessa sanningar i många fall är “påhittade” av vita heterosexuella män som genom sekler av förtryck har ignorerat minoriteter genom rasism och diskriminering. It´s payback time, hävdar de ivrigaste påhejarna av “white guilt”- paradigmet.

Återbetalningen ska genomföras genom massinvandring av fattiga människor från framför allt Afrika och Mellanöstern. Den påstådda könsmaktsordningen som existerar i exempelvis Sverige och sägs hålla svenska kvinnor tillbaka ska tydligen avskaffas genom att importera folk från dokumenterat misogyna kulturer där kvinnor ses som lägre stående och ska lyda sina män. What a masterplan!

När SvD:s ledarskribent Ivar Arpi påtalar att Sveriges nationella identitet är hotad genom att stadsbilden i många städer präglas av olika invandrargrupper, blir han givetvis kallad för främlingsfientlig rasist av liberaler och vänsterjournalister. “Framtiden är deras (migranterna alltså), svenskarna tillhör det förgångna” tycker en skribent. “Nationalism är en farlig, destruktiv och exkluderande fiktion” skriver en annan. Arpi ställer då motfrågan: Är det verkligen främlingsfientligt att vilja bevara sin kultur och sitt lands identitet? Tydligen, åtminstone i Sverige.

Nu hävdar ju vissa “förståsigpåare” att Sverige inte har någon kulturell särart. “Endast barbariet är ursvenskt resten av utvecklingen kommer utifrån” sa den fosterlandsfientlige Fredrik Reinfeldt vid ett tillfälle. Och visst har vi anammat en rad olika kulturyttringar från andra länder och inkorporerat dem i vår kultur, exempelvis jazz, blues och rockmusik som var så uttrycksfull att nästan hela världen förfördes av dess blandning utav afrikanska “blåa toner” och rytmer med europeisk musik.

Alla andra länder och folk – kurder, subsaharier, romer osv – tillskrivs egna kulturella traditioner, men inte Sverige och svenskarna. “Det är därför vi svenskar är så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, något som binder er samman” säger Mona Sahlin och har även antytt att hon hatar allt genuint svenskt samt att rasismen kommer att försvinna bara svenskarna dör ut.

Rasismen ska alltså utrotas genom att svenskar, som enligt samstämmiga internationella undersökningar är världens minst rasistiska folk, ersätt med folk från kulturer som tillhör de dokumenterat mest rasistiska. Ytterligare en genial plan!

Och beträffande svensk kultur – vad sägs om detta knippe svenska kulturyttringar: fred i 200 år, inga inbördeskrig eller våldsamma revolutioner. Arbetsmarknadsparternas samförstånd (Saltsjöbadsandan), epokgörande forskare och uppfinnare. Världens äldsta tryckfrihetsförordning, demokrati och fria val, jämlikhet mellan könen. Konststycket att på knappt etthundra år förvandla ett urfattigt land som folk emigrerade från till ett av världens rikaste länder. Världsberömda författare, diktare och kompositörer. Det internationellt välrenommerade Nobelpriset. Oerhört framgångsrika, banbrytande idrottsmän och -kvinnor. Musikproducenter och låtskrivare som matar ut hitlåtar åt popmusikens världsartister. Osv.

När Jussi Björling rankades som världens främsta tenor, sas det att hade ett nordiskt vemod i rösten, även då han sjöng italienska operor. Den oerhört hyllade sopranen Birgit Nilsson som gjorde succé på både La Scala och Metropolitan behöll hela tiden under sin karriär sina rötter i den skånska myllan. Kanske förmedlade även hon till omvärlden något typiskt svenskt med sin unika operaröst.

Svenskarna verkar vara så kolossalt bortskämda med sina framgångsrika kulturella prestationer att politiker och journalister, för att nedvärdera sitt eget arv, inte ser skogen för alla träd. Tron på att Sverige kommer bli ett så mycket bättre land om svenska folket hamnar i minoritet är så utbredd bland de politiskt korrekta att man tar sig för pannan. Hur kan en någotsånär normalbegåvad människa tro att invandrare från extremt dysfunktionella länder på något magiskt sätt ska överge sin djupt inrotade heders- och klankultur så fort de sätter sin fot på svensk mark? Hur kan man påstå att människor som i många fall saknar utbildning och ofta även är analfabeter ska höja Sveriges välstånd, tillväxt och internationella konkurrens?

I boken Ethnic Conflicts av Tatu Vanhanen menar författaren att majoriteten av alla väpnade nationella stridigheter, inbördeskrig och folkmord beror på just etniska motsättningar och att dessa har djupa biologiska och evolutionära rötter. I framför allt fattiga mångkulturella stater konkurrerar olika etniska grupper om landets knappa resurser, vilket ofta resultera i korruption, nepotism och förtryck av de svagaste grupperna.

När välfärden i ett framtida mångetniskt och mångkulturellt Sverige kollapsar – vilket inte är ett osannolikt scenario – då finns det ingen anledning att tro att inte liknande konflikter mellan olika etniska grupper kommer att uppstå även här. De mest våldsbenägna och fanatiska folkgrupperna kommer troligen att utkonkurrera den passiva oikofobiska svenska ursprungsbefolkningen och förvandla landet på ett sätt och i en takt som får dagens multikulturalistiska ingenjörskonst att förblekna.

Förre vicepresidenten Joe Biden, som eventuellt ställer upp som kandidat vid nästa presidentval i USA, säger att ”People like me, of european descent are going to be a minority in the United States, and that’s a good thing, that is a source of our strength”. Han är då troligen väldigt fel ute i sitt fjäskande för att vinna de olika minoriteternas röster. Be careful what you wish for, som Steven Pinker påpekar i sin nya bok Enlightement now angående framtida utopiska (snarare dystopiska) samhällen.

Vad som sedan en tid tillbaka pågår skulle kunna liknas vid ett lågintensivt krig där Sverige och andra västerländska nationer frivilligt låter sig invaderas av olika etniska grupper. Det är inte av militära invasionsarméer som “Fästning Europa” kommer att ockuperas utan genom demografiska förändringar.

Håkan Johansson