Färska siffror från SCB visar att inflationstakten i Sverige ökar och internationellt talas nu om en “inflationsskräck” som kraftigt driver upp räntorna. Ekonomiska faktorer och beslut relaterade till corona-pandemin uppges ligga bakom.

Ett exempel är USA:s 10-åriga statsobligationer där räntan har nära tredubblats bara sedan i somras. I Sverige syns samma tendens med en fördubbling av tioårsräntan till den högsta nivån på två år.

Ekonomiska analytiker förklarar de kraftiga ränteuppgångarna med att marknaden förutser en accelererande inflationstakt, framförallt i USA, vilket i sin tur påverkar marknader i hela världen, inklusive Sverige. Centralbanker förväntas reagera kompensatoriskt genom att höja styrräntorna.

LÄS ÄVEN: Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad – vill piska upp inflationen

Den svenske riksbankschefen Stefan Ingves förefaller dock inte dela marknadens och omvärldens analys, oro och förväntningar om ökande inflation. Så sent som för en vecka sedan beslöt han att behålla den exceptionellt låga styrräntan oförändrad, detta med syfte att driva på inflationen i Sverige ytterligare.

Enligt SCB är den inhemska inflationen redan nu på väg att tangera inflationsmålet på två procent och om marknaden har rätt kan den med nuvarande låga styrränta skena iväg långt förbi det målet. Och det har gått snabbt – för bara en månad sedan låg inflationen på låga 0,5 procent.

En bidragande faktor till inflationen/prisökningarna uppges vara den svenska elkrisen i spåren av stängningarna av flera kärnkraftverk som kraftigt drivit upp elpriserna.

LÄS ÄVEN: Riksbankschefen: ”Vi kan alltid skapa mera pengar och det är precis vad vi gör idag”

Men den internationella marknaden har alltså starkt uppskruvad oror för en ännu högre inflationstakt. Till grund för bedömningen ligger förväntningar om att lättnader i restriktioner i spåren av massvaccinationerna mot covid-19 i kombination med de massiva ekonomiska stödpaket som flertalet regeringen har sjösatt för att kompensera för den ekonomiska krisen kommer att sätta förnyad fart på konsumtionen, något som i sin tur driver på inflationen.

I flera fall handlar stödåtgärderna om att riksbanker har satt fart på sedelpressarna, något som även Stefan Ingves ser som en bra lösning och något den svenska Riksbanken redan gör, fast mer i form av virtuella digitala pengar än fysiska sedlar, då Sverige är världens mest kontantlösa samhälle.

Historiska erfarenheter visar samtidigt att detta är en åtgärd som kan leda till galopperande hyperinflation i takt med att pengarnas värde snabbt minskar och tilliten till dess beständighet ökar i en snabbt accelererande ond cirkel.

USA är ett av de länder där den nya Demokratiska regimen med president Joe Biden i spetsen nu planerar för en omfattande sedeltryckning för att driva upp hushållens konsumtion, vilket i sin tur är kraftigt inflationsdrivande.

Flaskhalseffekter i form av svårigheter att leverera varor i den takt som de efterfrågas bedöms kunna öka inflationen ännu mer, dels direkt till följd av varubrist men också indirekt när priserna för varufrakt ökar genom att efterfrågan på sådana tjänster är väsentligt högre än tillgången.

Larry Summers, världsberömd ekonomiprofessor vid Harvarduniversitetet, är en av dem som gått ut och varnat för att centralbankernas och regeringarnas enorma stimulanspaket av det här slaget kan komma att leda till den största inflationsökning som världen skådat på 30 år.

Dessa varningar avfärdas dock av bland annat Handelsbankens och Swedbanks ekonomiska strateger Per Magnusson respektive Claes Måhlén. Den senare säger i en kommentar till SvD Näringsliv sig vara “bergis på” att Stefan Ingves kommer att fortsätta säga nej till att höja styrräntan.

Lina Fransson som är räntestrateg på SEB går ett steg längre och antyder med en tolkning av Riksbankens signaler att en inflation över målet på två procent och motsvarande större värdeminskning av medborgarnas sparade pengar är något som bör välkomnas.