KRÖNIKA Sedan många år har inflationen ökat på brottet ”hets mot folkgrupp” till att bli ett allt större hot mot yttrandefriheten. I oktober togs ett ytterligare steg som gör att Sverige inte längre kan sägas ha yttrandefrihet i princip.

Tidigare var hetslagen ett förbud mot formuleringar som kan trigga en hysteriker. Det var inte så radikalt. I många släkten fanns ett informellt förbud mot att säga något om exempelvis arvsskatt eller spanska inbördeskriget. Det yttrandet skulle få farbror Ragnar att tända på alla cylindrar. Alla var rätt övers om att farbror Ragnar då blev en plåga, men den som triggade honom sågs som mer skyldig än farbror Ragnar själv.

När vi fick allt fler PK-hysteriska människor runt oss blev kravet på yttrandeansvar allt mer betungande. Vi levde alla i en värld med hysteriska människor som vi icke-hysteriska skulle låtsas vara normala och nogsamt undvika att provocera så att de fick spel. Hetslagen skulle skydda hysterikerna att bli akut sjuka. Den passade också väl med moderata uppförandekoder som att alltid vara artig. Även om andra var oartiga så kunde man vinna en överklasskamp i att själv hålla en stiff upper lip och en vänlig ton.

I oktober kom dock ett domslut som förvärrar läget rätt ordentligt. En SD-representant från Trosa, Bertil Malmberg, fälldes för vad jag vill döpa till ”hets-fakta”, en expansion av hetslagen. Hans avsikt var att ifrågasätta om det planerade mottagandet av kvotflyktingar från Sydsudan var ett kompetensregn som skulle gynna grannskapet eller ett inkompetensregn som skulle kosta stora pengar. En viktig fråga för politiker att analysera, diskutera och kommentera.

SD-representanten fick inte tala klart sina tre minuter utan avbröts i förtid med anklagelsen att han begått brottet hets mot folkgrupp. Eftersom han inte talat klart finns inte hans egna slutsatser utan bara att han nämnt förbjudna fakta. Malmberg hade tagit upp en intelligensstudie som visade att sydsudaneser generellt är predestinerade till att bli klienter. inte assistenter. En omfattande studie visar på en intelligenskvot kring 55, tre standardavvikelser under det svenska IQ-snittet, många av dem skulle klassas som förståndshandikappade.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

I den del av talet som Bertil Malmberg inte hann läsa upp tog han upp att Sydsudan har dåliga resultat också enligt FN:s HDI, Human Development Index. Hade han börjat med det hade han kanske fått sina fulla tre minuter, men förmodligen ändå åtalats för samma anklagelse, för ”hetsfakta”. Hetslagens förarbeten betonar att avsikten inte avser att förhindra debatt, utan ge utrymme för att en sansad debatt måste kunna föras av beslutsfattare i en demokrati. Ändå fälldes han i tingsrätten för att ha försökt föra en sådan debatt i regionfullmäktige.

I Sverige påstås ofta att vi har yttrandefrihet sedan 1766 och utan ett slutdatum för denna period. Lagen om hets mot folkgrupp är en ren diktaturlag, men den har ett litet fikonlöv att gömma sig bakom.

Man kan vara vänlig och då hetsar man ju inte. Men Malmberg hetsade inte, utan berättade om en vetenskaplig undersökning samt påtalade att det var viktigt för Trosa om detta mottagande var ett kompetensregn som skulle gynna kommunen eller ett inkompetensregn som skulle dränera resurser.

I hetslagens förarbeten betonades att lagen inte skulle stoppa en saklig analys mellan ansvariga personer. Men varken politikerna eller nämndemännen var ansvariga. Ja, nämndemännen var snarast jäviga med starka band till den drivande socialdemokratiske lokalpolitikern som nu beslöt att en politisk motståndare skall böta 24 000 kr.

Mina tankar går till den turkiske författaren Orhan Pamuk som fälldes för förbudet mot att ”kränka turkiskhet” och fick böta 25 000 kr. I det fallet ställde många upp för yttrandefriheten och lagen mildrades senare så att bara kritik mot den turkiska statens institutioner förblev skyddade, men man kunde få hysa invändningar mot folkmordet på armenier.

Till och med en så auktoritär stat som Turkiet tillåter en viss åsiktsfrihet, men inte Sverige som formellt anser sig ha yttrandefrihet. Jag gjorde en jämförelse mellan länderna, och den turkiska lagen är mer liberal än den svenska. Den turkiska polismakten är nog mer brutal än den svenska, men det är snarare en fråga om svensk oförmåga.

Sverige är på väg mot att förbjuda hetsfakta sedan länge. Politikerna är svarslösa och de söker intensivt efter ett avfärdande argument mot anklagelser som bygger på besvärliga fakta. De ser fram mot kommentaren ”olaglig uppgift som jag inte behöver bemöta, då rätten kommer att ta över denna fråga”. Steget från yttrandefrihet till ”yttrandeansvar” är kort. Ärkebiskopen och andra är för att knepiga problem inte skall dryftas, utan petas in under mattan. Det gäller att undvika att någon hysteriker triggas och anser att hon eller någon annan känner sig kränkt.

Ett annat problem i den värld vi lever, förutom att förbud mot hets mot folkgrupp nu uttänjts med förbud mot hatfakta, är att det också finns extra-legala förbud. Facebook, Twitter med flera har förbud för avvikelser från New York Times valda linje som drabbar enskilda skribenter med kortare eller längre avstängning samt shadow banning som skyddar mot ”dåligt sällskap”. Man ser till att du bara nås av enstaka kommentarer från källor som du själv gillar, men din digitala övervakare ogillar. Känner du också vibbar av ”Sköna nya värld” och ”1984”?

Ett talande tecken är reaktionen på länder som står fast för yttrandefriheten. Det land som reagerat mest principfast på den extra-legala amerikanska censuren. Ungern, har ålagt plattformarna att återpublicera material som de tagit bort enligt eget gottfinnande, som inte är illegalt enligt ungersk lag. Lyder de inte uppmaningen väntar dryga böter.

EU har nyligen klassat om Ungern till en icke-demokrati. Jag vet på rak arm inget europeiskt land som har en regering med så starkt folkligt stöd, men EU tolkar om demokrati till icke-demokrati; Ungern anses ha för svaga ickedemokratiska institutioner för att klassas som demokrati. Myndigheter och domstolar har en tydligare koppling till den politiska makten än i det bysantinska Västeuropa.

Ungerns försvar för demokrati och yttrandefrihet kontraster mot Sveriges och Tyskland beteenden. Där hoppas man på en censur som man själv inte är direkt inblandad i. Om amerikanerna stryper debatten så är det inte staten utan ”de fria marknadskrafterna” och de övernitiska övertrampen är staten oskyldig till.

Merkel är något av en specialist på att begrava frågor från demokratin. Liksom Reinfeldt är hon höger på ett sätt som är svårt att skilja från vänster. Vid ett tidigare val fick hon illustrera en speciell antidemokratisk strategi. Den kallades “asymmetric demobilization”. Genom förvirrande retorik desillusionerade hon sina egna väljare, men resultatet blir helt godkänt om motståndarens väljare blev än mer ”demobiliserade”. Merkel är också väldigt tysk så det blev en lag som hotade plattformarna med 50 miljoner dollar i böter om de inte följde NetzDG, den tyska versionen av hetslagen (Netzwerkdurchsetzungsgesetz),

Vi har usla politiska ledare som vi inte gillar, men ogillandet är, trots en utbredd pessimism med deras fögderi, så pass svagt att de kan hänga kvar. Det gäller för dem att lägga locket på kritik för att få medborgarna att shoppa och lyda. SD har inte visat på någon vilja att ta strid för Malmberg och mot en utvidgad hetslag. Det är ett misstag. Man kan förstå Åkesons irritation över ”blåbruna”, men vad skall partier med sämre politik göra istället för att fulspela efter bästa förmåga? Viktigare för SD och demokratin att försvara yttrandefriheten och freda ”hetsfakta” från förbud.

I hetslagen finns en direkt sanslös syn på avsikt. Kan man anta ett ogillande så kan en person fällas. Ett faktum har dock ingen avsikt, utan är ett förhållande i verkligheten. Det kan nämnas med ett beklagande, vilket inte gör att problemet försvinner. Men en avsikt och en åsikt kan avfärdas och straffas, utan att dess sanningshalt ens diskuteras. Precis detta hände i Nyköpings tingsrätt.

Yttrandefrihet gällde inte heller före denna dom, men definitivt inte efter – sista chansen att förhindra en ytterligare inskränkning av yttrandefriheten är att domen rivs upp i hovrätten.

Fotnot: Bertil Malmberg uteslöts ur SD efter hmf-domen, ett beslut han uppger sig vara besviken över – både beträffande uteslutningen i sig och att han inte informerades om den innan beslutet delgavs media. Malmberg sitter fram till valet nästa år kvar i regionfullmäktige som partilös – så kallad politisk vilde.

LÄS MER: Bertil Malmberg utesluts ur SD
LÄS MER: Bertil, 81, kan sparkas ur SD efter IQ-domen: ”Jag är inte imponerad”