➤ KULTUR Frihetspennan är ett pris som av Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne varje år delas ut till en person som anses ha verkat i den profilerade publicistens anda. I år menar kritiker att juryn trampat rejält snett när man beslutat ge priset till den vänsterradikale journalisten och författaren Gellert Tamas som bland annat skrivit boken ‘Det svenska hatet’.

Tamas tilldelas priset för sina böcker ‘Lasermannen’, ‘De apatiska’ och ‘Det svenska hatet’. Juryn skriver att Tamas i sin trilogi “med stor precision och stilistisk elegans låter oss förstå drivkrafterna bakom de främlingsfientliga rörelser som har fått ett allt större inflytande på den svenska samhällsutvecklingen”.

Böckerna beskrivs av juryn också som “samtidshistoria med udden riktad mot rasism”. Alla tre titlarna har dock varit föremål för skarp kritik.

Kritik mot Tamas böcker
I ‘Lasermannen’ hävdade Tamas att John Ausonius sköt mot invandrare på grund av rasistiska åsikter som han hämtat från Ny Demokrati och Sverigedemokraterna. Syftet med boken var att lägga merparten av skulden för morden på dessa partier.

I verkligheten var skjutningarna avsedda att avleda polisens uppmärksamhet från de bankrån Ausonius utförde.

I ‘De apatiska’ ger Tamas näring åt myten om så kallade “apatiska flyktingbarn”, dvs barn som ska ha gått in i ett vegetativt tillstånd på grund av att deras föräldrar inte fått uppehållstillstånd i Sverige.

Starka belägg finns för att det i en absolut merpart av fallen i stället handlade om simulering av sjukdomstillstånd och att barn drogades ned och utsattes för undernäring.

‘Det svenska hatet’ har kritiserats för att, i bjärt kontrast till bland annat Säpos analys, förstora upp hotet från högerextremismen, förminska hotet från islamismen och med tystnad förbigå hotet från vänsterextremismen.

Kritik har också riktats mot att Tamas ägnar ett femtiotal sidor av boken åt vad som beskrivits som en integritetskränkande uthängning och ett illasinnat karaktärsmord av den dåvarande Sverigedemokratiske riksdagsledamoten Kent Ekeroth.

Det är inte Ekeroths politiska gärning som avhandlas. I stället redogör Tamas för vad han fått reda på om SD-politikerns privatliv som han rotat i så långt tillbaka som till dennes barndom och skoltid. Tamas tes är att invandringskritiska politiska åsikter hos en person kan tillskrivas att något gått snett tidigt i livet.

Sammantaget har Tamas fått kritik för att i sin skriftställargärning mer än att beskriva det, snarare själv ha bidragit till att bygga upp hat i samhället mot vissa grupper och en ökad politisk polarisering.

Även stiftelsen har fått kritik
Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne har kritiserats för att bruka våld mot och exploatera den uppmärksammade publicisten, som innan andra världskriget som chefredaktör på Göteborgs Handels och Sjöfarts-Tidning tog tydlig ställning mot Hitler och de tyska nazisterna och under kriget mot den svenska samlingsregeringens undfallenhet gentemot och även kollaborerande med Hitler-Tyskland.

Kritikerna menar att stiftelsen utifrån dessa gärningar vårdslöst extrapolerat och felaktigt tillskriver Segerstedt antinationalistiska åsikter som han bevisligen inte hyste. Man gör gällande att Segerstedt idag skulle ha varit en tillskyndare av Sveriges massinvandringspolitik. Segerstedt var tvärtom en varm anhängare av svensk nationalism och nationalstaten och skrev bland annat:

Vårt land är stort och vitt. Här hör vi hemma. Banden mellan de enskilda och detta folk kunna icke skäras av utan att förvissnande drabbar den avskilde. De som försöker bemänga svensk livsluft med främmande element, nå endast till att förgifta sin egen atmosfär.

Vi får bara icke svika. Vi får icke förråda det svenska i oss, detta arv från tusenden av generationer, utflödet i sinnelag och kynne av denna jord. Det skapar hemlöshet, tomhet, rotlöshetens eviga förbannelse. Folk och land, rätt och vett äro heliga. Det svenska är heligt.

Som aldrig förut vidgas i dessa dagar bröstet av glädje att vara svensk. Här bor frie män, och fria skola vi förbliva. Vår generation måste fatta posto på den sida i striden för rätt och vett och frihet, där våra fäder stått. Inget tummande på svenskheten fördrages.

Även tidigare års pris har kritiserats för att ha getts till personer som ideologiskt står mycket långt från den varma nationalism som Segerstedt brann för. Bland dessa märks bland annat journalisterna Niklas Orrenius och Lena Sundström samt Stiftelsen Expo.