I en ledare i Expressen föreslås att lösningen på den ständigt eskalerande gängkriminaliteten är att flytta elever i farozonen till bättre och lugnare skolor – alltså inte helt olikt den tvångsblandning av befolkningen Socialdemokraterna har som förslag för att lösa integrationen. Sverigedemokraternas Richard Jomshof säger dock tvärt nej.

Bakom ledaren står Linnea Lindquist, fristående kolumnist på Expressens ledarsida som till vardags jobbar som skolledare i ett så kallat särskilt utsatt område.

Enligt Lindquist har skolan en viktig brottsförebyggande roll men menar samtidigt att det främst inte är goda skolresultat som förebygger utan graden av regelefterlevnad – att eleverna lär sig normer och övar upp självkontroll.

Hon hänvisar till Brå som hävdar att en elev som flyttar till en så kallad utsatt skola, där sannolikheten för våldsbrott är högre, ökar risken för att denna själv ska begå våldsbrott.

En koncentration av elever med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning sägs också skapa en miljö som uppmuntrar till olika former av regelbrott.

Ska spridas ut

“Men det går alltså att förebygga brott genom att se till att elever med sämre socioekonomiska förutsättningar inte koncentreras till enskilda skolor, utan sprids ut”, skriver Lindquist.

Förebilden för detta resonemang är ett experiment i USA där ungdomar som sattes i skolor med lägre fattigdom och lägre andel elever från etniska minoriteter ska ha begått brott i mindre utsträckning.

Vidare heter det att förutsättningarna för att reglerna verkligen ska efterlevas är att eleverna får träna på sociala förmågor som koncentration, följsamhet och uppmärksamhet.

Lösningen Brå och Lindquist därmed föreslår är att koncentrationen av elever med lågutbildade föräldrar måste minskas i vissa skolor.

Ett sätt att börja lösa problemet kunde vara att göra skolvalet gemensamt. Det skulle ge alla elever och föräldrar möjlighet att önska skola samtidigt, utifrån samma regler. Det skulle bli en större spridning av elever med olika bakgrund.

Hon ser det som positivt att det finns ett färdigt förslag om gemensamt skolval som riksdagen kan rösta om, vilket hon menar skulle minska sannolikheten att unga begår våldsbrott. 

Frågan är varför regeringen och Sverigedemokraterna tvekar.

Svaret på varför Sverigedemokraterna säger nej beskriver Richard Jomshof:

LÄS ÄVEN: Socialdemokraternas plan för Sverige: Befolkningen måste blandas