Forskare vid Göteborgs, Amsterdams och Århus universitet har nått slutsatsen att sättet vi röstar på delvis kan förklaras med våra könsskillnader. Män är mindre känsliga och är således mer benägna att rösta på små och stigmatiserade partier medan kvinnor röstar på socialt accepterade partier, menar forskarna.

Under veckans gång har olika typer av statistik, över könsskillnader i hur vi röstar, spridit sig i sociala medier. Bland andra Aftonbladets ledarskribent Jonna Sima har delat en bild som visar att Sverigedemokraterna skulle få hela 28,5 procent i valet om endast män röstade – samtidigt som de skulle få ynka 14 procent om endast kvinnor röstade. Sima kallar även män “losers i skolan”, vilket Samhällsnytt rapporterade om på onsdagen.

Forskning visar att kvinnor känner sig mer socialt sårbara

Eelco Harteveld, Stefan Dahlberg, Andrej Kokkonen och Wouter Van Der Brug har tillsammans forskat på könsskillnader i hur vi väljer att rösta. De har jämfört studier av valsystemsdata från 28 olika länder.

Efter att ha testat sin modell både på partinivå och individuell nivå har de kommit fram till att män är mer benägna att rösta på partier som inte är social norm. Män står hellre upp för vad de tycker även när rådande opinion inte håller med dem. Kvinnor röstar inte gärna på partier som är socialt stigmatiserade eller ideologiskt extrema.

Samtidigt har kvinnor och män egentligen ganska lika uppfattning i sakfrågor – när kvinnorna inte vet vilket parti eller ideologi det är som ligger bakom åsikterna.

Samhällsdebattören Erik van der Heeg har tagit del av studien och kommenterar slutsatsen i ett inlägg på Facebook:

Detta betyder i fallet Sverige och SD att det kortsiktigt är rationellt av partiets motståndare att stämpla och stigmatisera det, oavsett om påståendena är sanna eller inte. Däremot kan kvinnornas inställning till detta parti ändras mycket snabbt när det har kommit över en viss “normaliseringströskel”. Kvinnor byter då synkroniserat inställning i ett enda huj – precis som ett sillstim.