Enligt aktie­analytikern Peter Malmqvist riskerar centralbankerna att tappa kontrollen över ekonomin. Han förutspår stigande inflation, högre räntor och fallande börskurser trots centralbankernas löften om fortsatt låga räntor.

I april steg inflationen i USA med 4,2 procent, vilket är den högsta siffran på 13 år, enligt Forbes. Samtidigt steg svenska konsumentpriser med 2,5 procent på årsbasis under samma månad. Men enligt Stefan Mellin, valuta­analytiker på Danske Bank, finns ingen anledning till oro.

– Det här var toppen för inflationen, hävdade Mellin i en intervju med SvD den 12 maj.

Aktieanalytikern Peter Malmqvist är av en annan åsikt. Han menar att de enorma stimulanspaketen som delats ut i spåren av pandemin riskerar leda till ytterligare ökad inflation. Detta är något han varnat länge för.

LÄS ÄVEN: INFLATIONSCHOCK: Konsumentpriser i april steg över Riksbankens förväntningar

Systemet är överhettat

Malmqvist menar att allt tal om att den höga inflationen är något temporärt kan jämföras med situationen på 70-talet, då kraftiga oljeprishöjningar startade en inflationsvåg som sedan olika länder kämpade med att parera. Man skulle “hjälpa industrin att övervintra”, hette det.

– Samma sak säger man nu om pandemin. Regeringar och centralbanker öser ut pengar för att hjälpa företagen. Syftet är att göra gott, men biprodukten blir inflation, säger han till SvD.

De bedömare som säger att risken för inflation är låg eftersom vi fortfarande inte kommit ur recessionen har fel, menar Malmqvist. Istället hävdar han att all prisstatistik tyder på att systemet redan är överhettat. En del av problemet är att återhämtningen är ojämn.

Samtidigt som flygbolag och hotell är mer eller mindre utslagna säljer Apple fler mobiler än någonsin och Volvo levererar rekordmånga lastbilar. Han menar att det finns en risk att inflationen blir självgenererande. Om man ser till de svagaste sektorerna och låter dem avgöra när räntesubventionerna tas bort kommer bostadspriserna hinna stiga med 30 procent, varnar han.

LÄS ÄVEN: Inflationen tar fart – men Riksbanken vägrar höja räntan

Centralbankerna hoppas att lönerna hålls nere

– När systemet börjar svänga, då svänger alla med. Alla vill kompensera sig för väntade prishöjningar. Då kommer även de svaga sektorerna att tvingas höja priserna.

För att stigande priser på exempelvis råvaror inte nödvändigtvis ska leda till långvarig inflation krävs att lönerna hålls låga. Malmqvist säger att centralbankerna hoppas att fackförbunden inte ska kräva kompensation för tillfälliga prishöjningar eller de ständigt högre bostadspriserna. Själv tycker han dock inte att det låter sannolikt.

Om prisökningarna fortsätter i ytterligare sex månader sker en ökning på årsbasis på 20–25 procent. Därmed menar Malmqvist att det finns en risk för en korrigering som liknar 90-talets ras, på 30 procent.

LÄS ÄVEN: Storbritannien efter Brexit: Största ekonomiska tillväxten sedan 1940-talet

Siffrorna håller inte

En stigande inflation gör även att börserna kan komma att ta stryk. Dagens nollränteläge gör att för den som vill se avkastning på sina besparingar så finns få alternativ till att ha pengarna på börsen. Ökad inflation förändrar detta. Om räntorna stiger blir bankkonton och företags­obligationer alternativ till börsen.

– I dag värderas börsbolagen till i snitt 21 gånger årsvinsten. Om räntorna stiger kan vi falla tillbaka till det historiska snittet på 16 gånger. Redan där har du ett börsfall på runt 20 procent, säger han.

Malmqvist tror inte att de nuvarande väldigt låga räntorna är kvar om två år. Han menar att siffrorna inte håller. Situationen blir ohållbar med en inflationstakt som stiger samtidigt som räntorna ligger kvar, konstaterar han.

Till DI spådde Malmqvist tidigare under månaden att: “En normalisering av börsen är oundviklig – med följd att många kommer att förlora väldigt mycket pengar”.