Riksbanken höjer styrräntan ytterligare i november, vilket i sin tur får bolåneräntorna att stiga än mer. Först om ett år blir det någon sänkning. Det är bankanalytikernas mest optimistiska prognos och gäller under förutsättning att inflationen kommer under kontroll.

De flesta bedömare är eniga om att Riksbankens besked när det kommer den 23 november blir att styrräntan höjs ytterligare. Man tror också att det blir en höjning på 0,25% vilket gör att räntan hamnar på 4,25%.

De som framför allt påverkas av höjningen är de hushåll som har stora bostadslån. Många av dem tog sina lån när räntan var extremt låg och utan att blicka in i framtiden med en bedömning av hur ekonomin skulle gå ihop om räntan steg kraftigt.

Än färre kalkylerade med att det ovanpå höga bolåneräntor också skulle råda hög inflation som åt upp reallöneökningarna och mer därtill. Ekonomin är idag hårt pressad för ett mycket stor antal hushåll med bostadslån.

Och det kommer den att vara under lång tid framöver. Det spår de ekonomiska analytikerna, åtminstone vad bolåneräntorna beträffar. Man ser ingen sänkning förrän tidigast nästa höst och den bedöms bli marginell.

Detsamma gäller eventuella påföljande sänkningar. Sänkningar ned till de senaste årens konstlat låga nivåer och som lockat stora nya skaror hushåll att ta stora bolån, är det ingen som tror på.

LÄS ÄVEN: Riksbanken misskött – skattebetalarna måste skjuta till 80 miljarder

Aldrig mer bolåneräntor under 3,5-4 procent

Den allmänna bedömningen är att när styrräntan väl börjar sänkas nästa höst så stoppar det när den är nere på 2-2,5%, vilket innebär bolåneräntor på 3,5-4%. Under tiden kan mycket nytt hända som påverkar Riksbankens räntebeslut i annan riktning.

Det hushållen eventuellt kan hoppas på i stället är lägre inflation, högre löner och återvunnen köpkraft. Men även sådana förhoppningar kommer med ett stort mått av osäkerhet.

Innan Riksbanken fattar sitt slutgiltiga beslut om styrräntan den 23 november släpper Statistiska centralbyrån (SCB) inflationssiffrorna för oktober. Det skulle kunna påverka Thedéen att fatta ett annat beslut än det förväntade men inte många tror det.

De hushåll som haft rörlig ränta har kunnat anpassa sin ekonomi gradvis vartefter räntorna stigit. För de som haft låga bundna räntor och drabbas av en räntechock när bindningstiden löper ut kan det bli allvarligare om man inte planerat för detta.

LÄS ÄVEN: Prognos: Höjd styrränta får ingen effekt på inflation och kronkurs

Fallande kronkursen ett problem

Den fallande kronkursen ställer också till det. Från vissa håll kommer dessutom anklagelser om att företag höjer priserna på varor och tjänster mer än vad inflation och andra fördyrande produktionskostnader motiverar, något som företagen dock tillbakavisar och får stöd i av flera ekonomiska bedömare.

Kronkursen kan också om den fortsätter att fall vara det som får de ekonomiska analytikernas prognoser att komma på skam. Då kan det bli ytterligare räntehöjningar. I annat fall är bedömningen att 4,25% är taket fram tills det blir aktuellt att börja sänka så sakteliga.

En svag kronkurs innebär “importerad inflation” genom att varor och tjänster från utlandet blir dyrare. Uppsidan är att det kan gynna den svenska exportindustrin som är något av ryggraden i den svenska ekonomin.

När det gäller inflationen tror inte många initierade bedömare att den inom överskådligt tid kan pressas ned till det förmenta idealtillståndet på 2%. Om Riksbankens penningpolitik ska åstadkomma det behöver räntan höjas ytterligare kraftigt. Men det skulle helt slå undan benen på ett mycket stort antal hushåll med bolån.