Åklagaren överväger överklaga – vill ha dubbelt straff för Paludan

Åklagare Adrien Combier-Hogg, som åtalade och fick Rasmus Paludan dömd för hets mot folkgrupp, överväger att överklaga domen till hovrätten. Anledningen är att han tycker att den dansk-svenske politikern borde dömas till ett dubbelt så hårt straff.
– Jag begärde åtta till nio månaders fängelse, säger han till Samnytt.

I tisdags dömde Malmö tingsrätt Rasmus Paludan till fyra månaders fängelse. Tingsrätten skriver i sin dom att den dansk-svenske 42-åringen “smutskastat islam” med sitt koranbrännande.

LÄS ÄVEN: Fängelse för Paludan – domstolen: Han har “smutskastat islam”

I samma dom döms Paludan även för att ha förolämpat en av de åhörare som pekade finger åt och störde hans allmänna sammankomst.

Nöjd med fällande dom

Kammaråklagare Adrien Combier-Hogg är åtminstone delvis nöjd med domen.

– Vad gäller skuldfrågan, det vill säga den delen där man avgör om han har begått ett brott och vad det är för typ av brott, så är jag positivt inställd till den eftersom de har dömt i enlighet med mitt åtal i stora delar. Som jag förstår det, säger han till Samnytt.

Combier-Hogg påpekar att han varit bortrest de senaste dagarna, och därför inte i detalj hunnit sätta sig in i tingsrättens dom.

– När jag har skummat igenom den så får jag uppfattningen att de har lyssnat och köpt de argument som jag framfört. Så i den delen är jag positiv, förklarar han.

Vill se hårdare straff

Det åklagaren inte är lika nöjd med är att Paludan döms till endast fyra månaders fängelse. Combier-Hogg hade yrkat ett längre fängelsestraff för den hädiska politikern.

LÄS ÄVEN: Rasmus Paludan om Ulf Kristersson: “Han är sinnessjuk”

– När det gäller påföljdsfrågan så begärde jag åtta till nio månaders fängelse. Jag tycker fortfarande att det finns skäl och fog för det yrkandet. Annars hade jag inte framfört det, påpekar han.

– Däremot så har jag inte riktigt hunnit bottna i de resonemang och skäl som tingsrätten har skrivit i den delen. Så jag kan inte riktigt ta ställning till om jag är enig med dem, eller om jag eventuellt ska klaga i den delen. Det får vi se. Både och blir väl svaret då.

Så du har ännu inte tagit ställning till om du kommer att överklaga till hovrätten? Men det kan bli aktuellt ändå?

– Den del jag kan klaga på är påföljdsfrågan, och i den delen har jag inte tagit ställning till det. Och i de andra frågorna har jag fått som jag ville, om man uttrycker det så, så där kan jag inte klaga.

Döms för tolkning av vad han sagt

Rasmus Paludan har hela tiden hävdat att han inte dömts för något som han sagt, utan tolkningar av vad han sagt. Att vare sig åklagaren eller domstolen kan peka på något exakt citat där han hetsar mot islam, utan att de tolkar in missaktning mot den religionen i det han säger.

LÄS ÄVEN: Paludan berättar: Därför fortsätter jag bränna koranen – även om det blir olagligt

Och Adrien Combier-Hogg bekräftar att Paludans resonemang är korrekt.

– I stora delar så är det absolut så, och det har jag sagt från första början. Det är en tolkning av det budskapet som jag menar att han sänder ut, eller vad man ska uttrycka det som. Som lagstiftningen säger: “Ett meddelande”.

– Jag vet att hans försvarare har gjort en poäng av att det på något sätt är en brist eller ett problem, eller att det till och med kanske inte skulle gå att döma någon för en tolkning. Men där har jag hela tiden sagt att så är det definitivt inte. Det är helt legitimt att åtala och göra den bedömningen och dömas för brott som handlar om att man tolkar budskapet.

Så lagen ska fungera

Åklagaren hävdar att hans åtal, och domen mot Rasmus Paludan, har stöd i lagen och förarbetena till den.

LÄS ÄVEN: Rasmus Paludan: Finns risk att svensk polis kommer skjuta mig

– Det är så som lagstiftningen kring hets mot folkgrupp är tänkt att fungera, säger han.

– Det är en tolkning. Det är det absolut. Det har jag varit tydlig med från första början. Men enligt min uppfattning, och enligt tingsrättens också, så är det här den enda rimliga tolkningen av det han säger på de här platserna.

Så det finns inget direkt exakt citat som du kan peka på, att det här, just det här är hets mot muslimer eller hets mot folkgrupp? Utan det är, som det står i domen, “det övergripande budskapet” det handlar om?

– Jag har som sagt inte riktigt läst domen så noga, så jag kan inte säga om jag delar den bedömningen. Det jag kan säga är att brottet hets mot folkgrupp i vissa fall, som till exempel i det här fallet, handlar om att man måste gå in på en rad olika omständigheter för att göra en samlad bedömning av vad det här är för budskap.

– Till exempel så måste man ta ställning till vem avsändaren är, vad den har för bakgrund och vad den har för position. Man måste ta ställning till vem som är den tänkta mottagaren. Är det de som befinner sig på platsen eller, som i det här fallet, där jag menar mottagarna är de som följer på nätet. Man måste ta ställning till vad motivet är med att säga de här sakerna. Man måste ta ställning till det som sägs. Det är absolut en central del av det hela. Och man måste ta ställning till en massa andra omständigheter kring det som sägs, till exempel vad man har för kläder eller symboler på sig, hur man uttalar sig, hur diskussionerna har tagits i en diskussion och så vidare och så vidare.

Jämför med olaga hot

Adrien Combier-Hogg jämför hets mot folkgrupp-lagstiftningen, och tillämpningen av den, med hur lagen ser på andra olagliga yttranden.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan-profilen förklarar sitt dödshot mot Paludan

– När man kriminaliserat uttalanden, påståenden eller meddelanden som till exempel olaga hot eller uppvigling eller en massa andra saker, så är det självklart så att det som sägs mellan raderna, om det nu är tydligt att det är på det sättet, är kriminaliserat. Det behöver inte bara vara det som ordagrant sägs, utan man gör en tolkning av budskapet hos mottagaren, menar åklagaren och påpekar att det också måste finnas ett uppsåt.

Men blir inte det ett problem för den som gör ett yttrande, håller ett tal eller vad det nu än är för någonting. Att man kan åtalas och dömas även om man inte har sagt eller skrivit något specifikt? Att det inte finns några formuleringar eller meningar som man ska undvika, utan man kan bli dömd ändå om man tolkas ha haft ett visst uppsåt?

– Det finns inget problem med det rättsligt. Det finns ett bevismässigt problem med det. Det är såklart svårare att bevisa att ett budskap som till exempel framförs med uppenbar ironi, att det i själva verket är motsatsen man menar. Det är svårare såklart än om man uttrycker ett uttalande som är utan ironi och som säger det man egentligen menar.

– Det finns ett bevismässigt problem här, och det är därför det är viktigt att kolla på alla omständigheter i situationen och inte bara det som sägs. Men återigen, det är precis så lagstiftningen är tänkt att fungera. Det är precis så det fungerar i alla andra situationer som rör kriminaliserade uttalanden.

– Jag brukar säga att ett olaga hot till exempel täcker även så kallade förtäckta hot. Det vill säga hot som inte uttalas, men som man av sammanhanget förstår att det är ett olaga hot. Det är återigen helt fullständigt okontroversiellt att det sker på det sättet. Det viktiga här är ju: Vad är det tänkta budskapet som man vill skicka ut? Och hur har mottagaren anledning att uppfatta det? Det är det som är centralt.

LÄS ÄVEN: Muslim kräver halv miljard i skadestånd av Paludan – fick nej