Åklagaren: Därför räcker inte medhjälp till mord för utvisning

Elva och ett halvt års fängelse. Det blir straffet för 32-årige eritreanen Hani Faisel Omar för hans inblandning i gängmordet i Hagalund i Solna förra året. Men trots att Omar inte är svensk medborgare, och trots att han dömts för ett mycket stort antal brott i Sverige, så kommer han inte utvisas den här gången heller.
– Det blev så i det här fallet, säger åklagare Tomas Engman till Samnytt.

Det är vid femtiden den 30 maj förra året som SOS Alarm får flera telefonsamtal från Hagalund i Solna. Minst två personer ligger skjutna på marken utanför Willysbutiken mitt i bostadsområdet.

– Det blir värre ju närmare fram jag kommer. Jag ser ju hur hans huvud är helt sönderskjutet liksom, berättar en man som blir vittne till det brutala dådet.

Skjuter sin kumpan

Två gärningsmän har skjutit ihjäl en tredje gängkriminell 34-årig man. Den ene mannen har i samband med mordet och beväpnad med en Kalasjnikov även råkat skjuta sin kumpan.

Kumpanen ligger alltså kvar på marken med livshotande skador, men överlever tack vare omfattande vårdinsatser, medan skytten flyr från brottsplatsen.

LÄS ÄVEN: Gängmördare döms till långa fängelsestraff

Båda gärningsmännen, Obed Matondo och Seth Hauhia, döms senare för mordet. 16-årige Obed Matondo, som höll i Kalasjnikoven, döms av hovrätten i augusti i år till 9 år och 10 månaders fängelse.

Påföljden för 19-årige Hauhia blir istället livstids fängelse, trots att han själv blivit skjuten på brottsplatsen.

Eritreansk seriekriminell

Utöver de båda mördarna döms även två män för medhjälp till mord. Den ene av dem är den 32-årige eritreanen Hani Faisel Omar.

Den 32-årige eritreanen har enligt Svea hovrätts dom “agerat spanare, deltagit i chattar, mottagit och agerat på order samt solidariserat sig med skyttarna”. Påföljden blir elva och ett halvt års fängelse efter att tid i häktet räknats av.

Hani Omar kommer till Sverige hösten 2007 och söker uppehållstillstånd, men får avslag av Migrationsverket. Han överklagar till migrationsdomstolen, som hösten 2008 river upp avslagsbeslutet och beviljar den då tonårige eritreanen permanent uppehållstillstånd.

Sedan dess har Hani Omar ägnat sig åt kriminalitet i Sverige. Han är dömd för ett 20-tal stölder, ett flertal narkotikabrott, rån, misshandel och skadegörelse. Han har flera gånger dömts för olovlig körning och rattfylleri.

Medan den 32-årige eritreanen, som inte är svensk medborgare, har ett gigantiskt belastningsregister så saknar han deklarerad inkomst.

Trots allt detta kommer Hani Omar få stanna i Sverige efter avtjänat straff. De båda åklagarna Tomas Engman och Josefine Dahlqvist yrkar under rättegången aldrig ens utvisning.

Åklagaren: “Helhetsbedömning”

Samnytt har upprepade gånger sökt Josefine Dahlqvist, men hon har avböjt att svara på våra frågor. Det gör emellertid Tomas Engman under måndagsförmiddagen när han är tillbaka från sin semester.

Engman säger att han gjort en “helhetsbedömning” av den eritreanske brottslingen, och kommit fram till att han inte ska utvisas.

– I det här ärendet ansåg jag inte att det var aktuellt. Det är fall till fall. Det finns vissa riktlinjer, men det är fortfarande upp till varje åklagare att avgöra det, säger han till Samnytt.

– Det vanliga är narkotika- och sexualbrott som man brukar begära någon utvisad för, men det är inte skrivet i sten när man gör det. Det var därför. Väcka åtal, ja, men inte väcka talan om utvisning.

Men medhjälp till mord, är inte det väldigt grovt? Det här är en person som är dömd för väldigt många brott i Sverige?

– Vad gäller hans belastningsregister så har jag inte så mycket att säga. Det är som sagt ett ställningstagande. Jag har haft den här frågan uppe innan, att begära eller inte begära någon utvisad när det inte är en svensk medborgare. Många gånger har jag gjort det, och ibland har det inte blivit så. Så det är en bedömning som görs längs vägen, och det blev så i det här fallet.

Ensamkommande flyktingbarn?

Hani Omar saknar föräldrar eller syskon i Sverige. En myndighetsperson som Samnytt talar med misstänker att han kom till landet som ensamkommande flyktingbarn.

Sannolikt framgår det av migrationsdomen från 2008, men domstolen har inte kvar domen i sitt arkiv. Den har skickats över till en annan myndighet, som ännu inte återkommit med besked till Samnytt om vi kan få ta del av den.

Enligt rättegångshandlingar vi tagit del av har Omar heller inga barn under 18 år eller andra anhöriga som han har försörjningsplikt för.

Däremot har Hani Omar, enligt Skatteverkets folkbokföringsregister, en treårig dotter tillsammans med en svensk kvinna.

Kan bero på dottern

Den treåriga dottern skulle kunna vara anledningen till att åklagarna inte anser att Hani Omar kan utvisas. Åklagare Tomas Engman svarar undvikande, men talar om den personaliaförhandling som hölls innan själva rättegången.

– Jag kan inte gå in på hans personliga förhållanden, men det är under den man går igenom deras personliga förhållanden. Deras ålder, jobb eller avsaknad av jobb, sociala status och släkt, vänner och familj, förklarar han.

– Ibland kan det komma fram under en förundersökning att de inte har någon anknytning till Sverige, ingen släkt, utan bara någon de känner. Då kan det i sig vara skäl för att begära någon utvisad.

Tomas Engman påtalar också att det är han som åklagare som avgör om utvisningsfrågan ska lyftas eller ej.

– Rätten kan inte pröva det på eget bevåg, utan det är beroende av åklagaren, säger han.

“Det finns ingen mall”

Samtidigt saknas absolut förbud mot att utvisa en brottsling för att denne har barn i Sverige. Det har tidigare problematiserats från regeringshåll att hundratals barn varje år drabbas av att en förälder utvisas på grund av brott.

– Det finns ingen mall för det här. Jag har själv vissa gånger funderat över varför man gör si eller så, men det är en bedömning man gör på det material man har där och då, säger Tomas Engman.

Han jämför utvisningsfrågan med att förundersökningar ofta läggs ned, eftersom åklagaren inte tycker att underlaget är tillräckligt för att väcka åtal.

– Det är exakt samma tankegång. Vissa saker känner du att “det här vill jag att domstolen ska pröva”, eller “det här bör domstolen pröva vare sig jag vill eller inte”. Och vissa saker tänker du att “nej, det här tycker jag inte är aktuellt i det här fallet”, säger han.

– Så är det hela tiden. Det är åklagarrollen. Vissa saker vill jag, vissa saker måste jag och vissa saker känner jag att det inte ska prövas.

Så utländsk medborgare som åtalas för medhjälp till mord, det är inte något som nödvändigtvis ska prövas av domstolen om han ska utvisas eller inte?

– Man kan ha åsikter om det, men det var ju också personliga förhållanden. Det blir en helhetsbedömning, men jag fattar att du är ute efter en rubrik, säger åklagare Tomas Engman.

LÄS ÄVEN: Nu bor kronprinsessan granne med ett getto